Etiketter
Det är något märkligt med Piaratpartiet och det framträder bara allt tydligare i de senaste dagarnas rabalder runt det bitvis sinnessvaga valmanifestet och inte minst Rick Falkvinges radiogroda om barnporr. Och jag läser och läser, mängder med bra texter av folk som med all rätta är kritiska till partiets politik och agerande. Men texterna lyser av vemod, av en önskan att det inte vore så här, av kärlek till piraterna och deras frågor.
Skribenter och debattörer med inflytande både i den gamla mediesfären och i den nya förklarar varför de vill rösta på Piratpartiet och varför det inte går. De reder ut vad partiet behöver göra bättre och uttrycker sitt stora stöd för många av de frågor som är piraternas. Även många av oss som har en mer skeptisk hållning till PP från början erkänner att de har många och stora poänger. Jag tänker wow, vilken bas att bygga på. Vilket annat parti kan vänta sig sådant stöd i blåsväder? Problemet är att många av partiets ledande företrädare inte ser det här. (En del gör.)Tvärtom känner de sig påhoppade av alla, alla. Det kan inte hjälpas att man får ett intryck av att PP inte alls förstått hur det parlamentariska spelet fungerar.
Kanske är problemet att de frågor som PP vill lyfta är just samtidens stora frågor. Så många vill att de här sakerna skall upp på agenden, så många ser den stora diskussion om både integritet i ordets allra vidaste bemärkelse och nödvändiga förändringar i vårt ekonomiska system som avgörande för framtiden. Alla dessa kvalificerade debattörer som sympatiserar med PP – kanske älskar de partiet till döds? Det är inte lätt att vara ett litet, nybildat parti och förväntas bära hela framtiden i sin famn. Att partiet i fråga dessutom i vissa delar verkar drivas av lika delar revanschlusta och okunskap gör inte saken bättre.
Frågorna är större än partiet, det är mina fem ören. Jag har heller aldrig trott på PP som ett forum för de här frågorna. Dessutom ligger det en smärtsamt skön ironi i att partiet som är för fri kunskapsspridning och fria idéer, på något vis försökt monopolisera samtidens största filosofiska spörsmål.
Ping: Barnporr helgar inte alla medel « Christian Engström, Pirate MEP
Ping: Barnporr helgar inte alla medel | Piratkopiering
Ping: Piratpartiets dilemma « TantraBlog
Ping: Kampanj (pp) » Blog Archive » Ord på vägen
Ping: Spinns Smurftips — Doktor Spinn
”Dessutom ligger det en smärtsamt skön ironi i att partiet som är för fri kunskapsspridning och fria idéer, på något vis försökt monopolisera samtidens största filosofiska spörsmål.”
Nja, är det verkligen så? Jag har i alla fall fått uppfattningen att många pirater tycker tvärtom. Dvs såsom Calle Rehbinder uttrycker det på sin blogg:
”På samma sätt som Miljöpartiet en gång i tiden satte fokus på miljöfrågorna, och faktiskt tvingade de andra partierna att börja tänka miljövänligt, så vill vi i Piratpartiet verkligen inspirera och vägleda de andra partierna på de områden som är våra, där vi för närvarande saknar konkurrens.
Vi vill verkligen väldigt gärna att de andra partierna ska kopiera vårt program, driva vår politik, och därmed också ta hänsyn till de stora demokratifrågorna – de som har med mänskliga rättigheter, rättssäkerhet, integritet och yttrandefrihet att göra, en politik som vill stoppa de största hoten mot demokratin idag – övervakning, kontroll, censur, överdrivna befogenheter för polisen, registrering och allt därmed besläktat.”
http://tantrikblog.wordpress.com/2010/07/24/en-demokratisk-revolution/
Även om PP säger att man i första hand vill ha genomslag för sin politik, så tror jag att idémonopolisering ligger i partisystemets natur. Jämförelsen med Miljöpartiet är intressant, efter stora delar av miljörörelsen dåmera ansåg att det var ett misstag att just bilda ett parti. Numera säger många att MP blev sparken som fick de andra partierna att ta miljöfrågan på allvar, men det går naturligtvis inte att säga att det säkert är så, eller att ett effektivt lobbyarbete inte hade kunnat leda till samma sak. MP:s idéprogram 1982 var dock mycket mer omfattande än det valmanifest som PP nu lagt fram och partiet hade god förankring den svenska folkrörelsen för naturen, så övriga jämförelser är svåra att göra.
Det absolut viktigaste för PP är att se det stöd som finns också hos dem som är kritiska. Det jag sett efter mina egna två senaste inlägg visar mig att många pirater har ett öppet sinne i detta avseende, vilket har fått mig att känna ännu mer respekt för vissa piratpartister och piratsympatisörer. Men om PP vill ha gehör för sina frågor, antingen genom egna riksdagsplatser eller genom att andra plockar deras frågor, då måste partiets ledning visa att man kan driva en ansvarsfull och genomtänkt politik – åtminstone i de egna hjärtefrågorna. Då behövs ett valmanifest av högre kvalitet och då behövs en partiledare som förstår hur samhället och media fungerar just nu och just här.
Ping: Piratpartiet, libertarianerna och barnporren « Sverige är inte världens navel!