Ge mig en dag av vindar och sol

Etiketter

dikt, visa

…där trast och näktergal talar…

Fortfarande lite mycket att stå i. Den som placerar ovanstående citat i rätt visa, vinner en egen dikt som jag komponerar efter önskemål. Rimmat och orimmat på beställning.

Stödklubben för obstinata

Etiketter

auktoritetsproblem, livsstil, obstinat, politik, stöd

Kanske är det extra vanligt bland liberaler, men i vilket fall som helst så tror jag inte att jag är ensam om det här med att ha lite svårt för att andra människor skall bestämma över en. Även mer indirekta försök till styrning triggar i mitt fall en allergisk reaktion som får det att klia lite varstans, till exempel när jag läser vissa krönikörer hos AB. Att ha den här läggningen och bo i Sverige är lite som att vara pollenallergiker och vara tvungen att på livstid campa i en hasselbuske.

Eftersom det inte finns någon vettig behandling för oss som lider av detta syndrom, funderar jag på att starta en stödgrupp. Jag har sett att det är populärt med självskattningstester för att ta reda på om man lider av det ena eller det andra, så därför har jag sammanställt ett enkelt sådant test. Fundera helt enkelt över om du instämmer i eller inte känner igen dig i nedanstående påståenden.

– Den senaste veckan har jag känt en stark lust att boka en burkasafari till Belgien, alternativt går runt i heltäckande kläder varje dag resten av livet.

– Jag har tecknat, eller överväger starkt att teckna en prenumeration på numera presstödsberättigade Nationell Idag, trots att jag endast anser tidningen duga till dassväggsisolering.

– Det grämer mig att jag inte är snygg nog att ragga upp prins Carl Philip eller kronprinsessan Viktoria.

– När arbetsgivaren inför förbud för sociala medier på arbetstid slutar jag omedelbart att prata med mina kollegor och svarar heller inte i telefon.

– Varje kampanj för sunt leverne från Folkhälsoinstitut eller liknande får mig omedelbart att skaffa nya dåliga vanor.

Instämmer du i tre eller fler av ovanstående påståenden är du välkommen att höra av dig, så börjar vi bums lobba för en ny myndighet som skall tillvarata våra intressen.

Javisst, man kan också säga att jag har ett auktoritetsproblem som är brett som Nilen. Jag säger det ofta själv.

Annons

Arg och tyst men tack och lov inte kunglig

Etiketter

blogg, monarki

Jo, det är fasligt tyst på bloggen. Det blir lätt så, när livet ställer till det för en. Det kommer troligen att fortsätta vara tyst ett tag till, för just nu finns mycket annat att styra med.

Under tiden kan ni fundera över det faktum att det inte finns ett enda hållbart argument för monarki i ett demokratiskt samhälle. Och så kan ni läsa Per Svensson som skriver föredömligt kort och skarpt i frågan på Sydsvenskan.se.

Ibland får livsmedelsindustrin till det

Etiketter

dåligt samvete, hälsa, konsument, livsmedelsindustri, mat, medelklass, tillsatser

Jag är i allmänhet ganska kritisk till livsmedelsindustrin och framför allt till den stora mängd ämnen som används för att göra dålig mat mer smakrik och förbättra hållbarheten bortom all rimlighet. Så utan att vara någon rabiat tillsatsjägare, brukar jag ändå vända på rätt många förpackningar och läsa innehållsförteckningen innan jag prövar en ny vara. I kanske 25 procent av fallen leder detta till att jag lägger tillbaka varan i hyllan i affären. Det är rätt lärorikt.

Nu tänker jag alltså ännu en gång dela med mig av en innehållsförteckning, nämligen denna: vetemjöl, vegetabiliska oljor och fetter, vatten, emulgeringsmedel E471, salt, syrabildande ämne citronsyra, färgämne 160a, gluten, dinatriumdifosfat, natriumbikarbonat, dekstros, socker, aromer, etanol, mjölbehandlingsmedel E300.

Nä, det här ser ju inte heller så gott ut. Men det blir nybakade luftiga croissanter av det, tidiga morgnar här ute på den skånska landsbygden och utan att jag har ägnat timmar åt att slåss med en smördeg. Alltså värt det.

Jag tror inte på kreativitet

Etiketter

blogg, fisk, kreativitet, media, nyheter, yrke

…och det är ju lite opraktiskt i ett yrke som mitt, där man i alla fall förväntas visa upp ett visst mått av denna vara. Så hur klarar jag mig?

Tja, för det första är jag ju nyhetsjournalist på landet och där händer det som bekant saker hela tiden, så jag behöver inte precis hitta på nyheterna. För det andra så är anledningen till att jag inte tror på kreativitet den, att jag tycker att det är en himla onödigt beteckning på något som är lika naturligt för människan som det är att andas. Det har jag skrivit lite om här, som inspiration till en tävling som Södertörns Högskola ställt till med.

Nå, vidare. Kreativitet är för mänskligheten vad vattnet är för fisken. Och på fredagskvällarna vill den här fisken bara stå stilla i ett svalt strömdrag och tänka djupa tankar. Fiskar är för övrigt finfina djur fast de inte har päls och är gulliga. De har inga ögonlock och kan följaktligen inte blunda för verkligheten. Om vi inte besinningslöst fiskar upp varenda en utan sparar några, så blir det nya också.

Ogenerad hyllning till nya Sydsvenskan.se

Etiketter

form, information, journalistik, media, nätet

Sydsvenskan lanserade sin nya sajt i dag och för en gångs skull vill jag verkligen utbrista: Äntligen!

Inte för att Sydsvenskan varit sämre än någon annan dagstidning på nätet. Inte för att den nya sajten är det vackraste jag sett eller för att den föddes i perfekt skick. Men för att den faktiskt är något genuint nytt. För första gången har en svensk dagstidning vågat väga över med båda benen på nätet. För första gången gör man ett seriöst försök att förstå hur folk hanterar och läser nyheter på nätet och anpassar sajten efter det, i stället för efter hur man läser en bläddringsbar papperstidning.

Naturligtvis finns det exempel på sajter som har den här typen av upplägg, men de är i inte professionella nyhetstjänster med ett journalistiskt innehåll. (Eller? Jag har kanske missat en massa.) Det blir onekligen spännande att se vad Sydsvenskan (och systertidningarna i koncernen, Trelleborgs Allehanda fick också ny form i dag), som har en fantastisk tillgång till kvalificerat material, gör med det i denna radikalt nya form.

Själv fortsätter jag att stirra fascinerat på själva formen och föreställa mig de tankemönster som den speglar och ger upphov till. Det är en form som kommer att ställa krav, inte minst på ett fördjupat samarbete mellan de som sitter på den tekniska kompetensen och de som sitter på den redaktionella. Det här handlar nämligen inte bara om utseende, utan om att försöka följa besökarnas beteende. Jag gissar att Sydsvenskan.se kommer att skifta form rätt mycket. Och jag gillar det!

För feg för att vara rolig

Etiketter

media

Ett par dagar nu har jag filat på ett dräpande inlägg om de tio personer i Mediesverige som jag tycker absolut sämst om. Sedan insåg jag min plats i tillvaron och mediehierarkin och gömde det hela. När jag är gammal och/eller framgångsrik skall jag plocka fram denna lista och publicera den.

Tystnadens inspiratörer

Etiketter

blogg, kommunikation, läsning, tystnad

Jaha, som ni noterat har härvarande blogg hedrat påsken med sin tystnad. Eller nja, det har väl mest varit stök och bök och en liten smula mysigt också i det privata som lett till denna ovanligt långa tystnad. Den pretentiösa rubriken på inlägget satte jag dit bara för att locka er till vidare läsning. Jag är ju journalist och har alltså ingen vidare moral i dessa frågor.

Fast den här smaken för tystnad hos mig själv börjar allvarligt oroa mig. Vet ni, ibland får jag för mig att jag kanske inte har någonting att säga. Eller att andra säger det bättre. Visst är det gräsligt? Jag funderar på att rensa lite i readern och på twitter och i bekantskapskretsen. Hädanefter vill jag bara läsa och umgås med intellektuellt lågtstående människor (får man säga så, eller det är kränkande på något vis?) Allt för att skydda mitt bräckliga ego från stötar.

Nä. Det blir för tråkigt. Jag fortsätter att njuta av exempelvis det här gänget: Andreas Ekström (Googlekodsmannen, ja),  Mirijam Geyerhofer (ponnybrud av annat slag), Fredrik Westerlund (en av få som får mig att vrida mig av skratt), Mymlan/Sofia Mirjamsdotter (klok, välinformerad och öppen) samt Trollhare/Immanuel Brändemo (som bland annat agerat otillfrågad kofot på vissa stängda delar av min tankeverksamhet).

Det är ändå en ljuv smärta att ibland bli överträffad.

Bara en liten skolidé så här mitt i påsklovet

Etiketter

Beatrice Ask, lärare, skola, utbildning

Det är svårt att göra sig döv inför den samlade idiotin från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, även om man inte själv jobbar i skolan för tillfället. SKL är väldigt angelägna om att få ut mer barnpassningstid från lärarna och vill därför avskaffa den uppdelning i arbetsplatsförlagd tid och förtroendetid som i dag innebär 35 timmar på skolan och 10 timmar att disponera efter behov.

Jag hoppas innerligt att ingen som läser den här bloggen ens på fyllan tror att lärare i dag är en privilegierad arbetsgrupp som behöver klämmas åt. Vi kan därför utgå ifrån att SKL:s företrädare inte tänker riktigt som de skall. De tänker faktiskt helt åt skogen och befinner sig uppenbarligen på glid. De är omotiverat aggressiva och förefaller ofokuserade. Det finns därför (i den paranoida samhällskontext som vi tvingas kalla vår vardagliga svenska verklighet) all anledning att misstänka att ett narkotikamissbruk kan ligga bakom. Får jag därför föreslå vår justitieminister att rycka ut med förebyggande kissburkar? Om en enda SKL:are kan räddas är det säkert värt det.

Mer sammanhängande och kloka saker i frågan hos Runo Johansson och Amanda Brihed.