Etiketter

, ,

I dag har journalistfadren underrättat mig om att dag- och nattbalansen inte vänder jämnt vid midvintersolståndet. I stället dröjer det in i januari innan solen börjar gå upp tidigare igen, medan däremot solnedgången kommer lite senare redan från och med nu. Det känns skevt och fel och konstigt.

växelfel
Jag åker inte gärna tåg. Det är dels av omsorg om mina medmänniskor, dels av omsorg om min egen hälsa. Men folk i mina sociala flöden åker ganska mycket tåg och jag tror knappt det finns något annat transportrelaterat ord som de fruktar lika mycket som växelfel.
Det finns förstås en mängd andra obehagliga ord för tågresenärer. Solkurvor, älgar på spåret och reducerad hastighet på grund av fel i balansmekanismen innehåller alla sitt mått av småskaligt lidande för resenären. Men inget bär den stora ovissheten såsom ett växelfel på Malmö Central. De fortplantar sig nämligen ut i systemen, de här felen, och det med en hastighet som själva tågen bara kan drömma om.
Ett växelfel i Hallsberg kan innebära timslånga förseningar för resande från Gävle. Det kan betyda att den som vill lämna Stockholm kan glömma det. Å andra sidan kan det också hända att det enda som händer är att resande söderut får sitta några minuter extra och titta på kor utanför Växjö. Ingen vet. Och de som eventuellt vet har inte tänkt att berätta det.
Som havet slår växelfelen in över oss och lämnar människorna skälvande på stranden till de stora frågorna: varthän går resan och vad nyttar all vår mödas väg?

Annonser