Etiketter

, , , ,

Snuset är på tapeten igen, åtminstone i Umeå där de folkvalda som bäst håller på att ta ställning till ett tjänstemannaförslag om att förbjuda folk att snusa på arbetstid. Tobaksfri arbetstid kallas sådana här ingrepp och Umeå är visst inte ensamma om tänkandet – 20 kommuner har redan infört det. I min egen kommun blev det nätt och jämt stoppat och åtminstone ersatt med någon slags frivillighet, tack vare en frihetligt sinnad folkpartist.

Att sådana här saker ens diskuteras är beklämmande, i alla fall om man menar att den individuella friheten har något som helst värde. Man kan nämligen utan större åthävor förbjuda rökning på arbetsplatser, men motiveringen att det skapar besvär för andra. Det argumentet håller dock inte för att förbjuda snusning eller rökning i civila kläder utomhus under lunchen, så då får man börja glida lite på argumentationen. Och vips är folkhälsan där med sitt fula tryne. Ingen kan väl ha invändningar mot att vi minskar tobaksbruket? Det är ju bevisat ohälsosamt, särskilt rökning. Fast givetvis handlar det inte om det. Det handlar om en ihärdig önskan att styra upp människor, så att de blir finfina representanter för ett friskt, sunt, långlivat samhällsbygge.

Att jag inte gillar regleringar utan väldigt specifikt syfte torde vara ganska välbekant för läsare av bloggen (även om det är ett tag sedan jag hade något politiskt anfall). Och maktförhållandena i arbetslivet intresserar mig alldeles särskilt. Därför är jag lite förvånad över att facken inte hårdare driver sina medlemmars rätt att förfalla till en och annan liten last, även om de råkar vara anställda av en kommun. Jag antar att även de fackliga representanterna är offer för riskminimerande folkhälsotänk: vem vill vara den onde som står upp för folks rätt till äckliga vanor?

För det landar ju i det. Det landar i om arbetsgivare skall få lov att sätta upp en moralisk standard som deras anställda måste följa. Det kan handla om snus på arbetstid eller uppförandekodex för Facebook, men det är samma tänkande som styr. Så förbyts ett normalt lojalitetstänkande där anställd och arbetsgivare har ömsesidiga förpliktelser men där fokus ligger på det arbete som skall utföras, till ett moraliskt träsk där det blir viktigare vem du är än vad du gör.

Advertisements