Eftersom jag jobbar på en hårt mallad liten tidning klagar jag minst en gång i veckan på att jag måste skriva så korta texter. Och jag är helt övertygad om att alltför kort innebär minskad begriplighet, samt att det är lämpligast om formatet kan anpassas i viss grad efter innehållet. Mycket korta texter blir lätt fattiga texter.
Men det finns ju det som värre är, än korta texter och krav på många ingångar (journalistspråk för att det skall finnas många ställen att börja läsa på). Det är förstås omotiverat långa texter. Ibland tar jag mig samman och kavar igenom Newsmills förstasida, i någon slags tanke om att det kan vara bra att se vad ”folk” pratar om. Men söte värld, som folk skriver. I dag läste jag till exempel det här. 18 000 tecken som med kringresonemang söker bevisa att tekniken hotar Individen och att vi därför skyndsammast bör återupprätta humanismen. Newsmill kryllar av den här typen av artiklar.
18 000 tecken är mycket, förstår ni. Det är ungefär vad jag har till mitt förfogande för att klämma in hela veckans nyheter på. Det är alldeles, alldeles för mycket för en artikel som på något sätt skall vara aktuell och läsvärd. Att skriva för långt är det absolut vanligaste misstaget som amatörskribenter gör och min uppfattning är att det snarast har förvärrats med nätets nya möjligheter. Politiker som får en blogg till sitt förfogande tycks till exempel ha svårt att se skillnaden mellan ‘blogginlägg’ och ‘utredningsunderlag för ny lagstiftning gällande livsmedelshantering i storkök’.
Så hur kommer vi tillrätta med det här? Det är enkelt. Man gör så här och avslutar texten med en punkt.
Port Freedom 