Etiketter

, , , ,

Ibland får man saker man inte vill ha. Madame Etikett, Magdalena Ribbing brukar över lag råda folk att se glada ut och säga tack och jag håller fullständigt med henne. Mestadels. För det kan ju inte förnekas att det kan bli lite enerverande när man får saker som man absolut inte vill ha eller har någon nytta av. Har sedan givaren till råga på allt lagt ned en massa tid och pengar på att inhandla exempelvis en gräsligt ful vas bemålad med fiskar är det inte roligt alls.

Nåja, har man inte så intensivt umgängesliv så blir det inte heller så mycket märkliga presenter. Mitt lilla problem är i stället mina utmärkt snälla och omtänksamma familjemedlemmar. Mestadels kommer de med fantastiska saker, som finfina glas från loppis eller vackra och speciella smycken. Men när mamma far till Ikea köper hon servetter till mig. Argumentet är att dels har man alltid användning för vita servetter, dels ”äter de inte bröd”.

Nej, servetterna äter oss inte ur huset. Däremot börjar det bli lite trångt i skrubben under trappan och eftersom huset endast är på 60 kvadratmeter ställer det sig knepigt att utöka servettdepartementet. Men vad säger man? Man kan ju inte säga till sin snälla och omtänksamma mor att man dels inte är så jätteförtjust i just vita servetter, dels att servetterna hotar uttränga oss från vårt lilla bo.

För man kan väl inte skriva om det i bloggen och hoppas att mamma läser det där? Det kan man väl inte?

Advertisements