Etiketter

, , , ,

Ni vet det här med konsumtionen? Medelklassen har väldiga bekymmer med det här med att konsumera. Vi gör inget annat än handlar, men om vi någon gång gör paus i de tappra försöken att markera vår identitet genom prylar, så har vi dåligt samvete för att vi handlar.

Tack och lov har vi upptäckt, att om vi handlar gamla grejor i stället för nya, då känns det lite lättare. Skuldkänslor dämpas effektivt av våra gelikars gillande. Så lämmeltåget går till närmaste loppis.

Å andra sidan behöver vi inte vara så pseudofilosofiska om allting. Jag älskar att gå på loppis, passionerat. Det är som skattjakt för vuxna och det bästa är att det inte finns massor av allting. Är man som jag och kan tillbringa en halv dag på ett köpcentrum för att sedan komma hem med ingenting eftersom det fanns för mycket att välja på, då är loppisens brist på alternativ en lisa för själen.

Så, förut samlade vi, ryckigt och halvengagerat, på Sveriges vanligaste ovanliga glas. Förutom att vara ohemult dyra, så gick de sönder om man tittade på dem. Läge för en liten flykt ur konsumtionsfällan, helt enkelt.

Varför köpa dyra glas som ger en ångest, när man kan gräva som en glad mullvad på loppis och hitta sådana här sötnosar för en tia stycket?

Annonser