Etiketter

, , , ,

Jag har förmånen att ha en arbetsgivare som inte bryr sig så där vansinnigt mycket om var jag är, så länge jag levererar det jag skall. Det är en förnuftig hållning, i synnerhet eftersom journalistyrket i sig kräver rätt mycket rörlighet. Det är alltså snarast en fördel för tidningen att jag arbetar lite här och där i kommunen, men det är skönt för mig också. Hur det än är, så har vi ju alltid våra deadlines med oss.

Nu är denna inställning inte så vanlig som man skulle kunna tro, i detta den mobila teknikens förlovade tidevarv. Det är förfärligt synd, eftersom lönsamhet, miljö och i all synnerhet folk skulle fara väl av att arbetsgivare släppte sin arbetsplatsfixering.

Jag talar fullständigt i egen sak här, eftersom jag är en heltidsarbetande småbarnsmamma som envisas med att bo på landet. Men jag fattar bara inte varför människor skall låsas in på kontor dagligen mellan 8 och 5. Det finns massor med yrken där det inte är någonting att be för, där man måste vara på en och samma plats, men alla de andra? Är Sveriges arbetsgivare så rädda för att tappa kontrollen?

Det ropas ofta på åtgärder för att underlätta pendling med kollektivtrafik. Vore det inte bättre med lite åtgärder för att folk skall slippa pendla?

Annonser