Etiketter

, , , , , ,

Den som inte kan ha roligt med en bil, ett barn och en make, samt några mil hittills obesedd väg en söndag när man har tid, den vet inte vad det är att leva. Den lilla vägen från backen strax innan man svänger upp till Tirup från Svalövshållet till exempel, har ni kört den? Den leder till Källs Nöbbelöv och ta det lilla lugna så ni inte kraschar in i ett av Skånes grannaste korsvirkeshus som står mitt över vägen när man kommer in i byn.

I vilket fall, när man far runt så här i det skånska landskapet så är det vissa saker man garanterat ser i plural. Förutom bethögar och adventsljusstakar som är lite säsongsbundna, lade vi denna dag märke till ett antal kyrkor. Källs Nöbbelövs kyrka är en liten sorglig sak, men eftersom vi fortsatte till Lanskrona kom vi förbi katedralen i Asmundtorp. Denna pampiga 1800-talskyrka är långt ifrån den enda i sitt slag i detta landskap, där framgångsrikt jordbruk och en accelererande industrialisering genererade stora förmögenheter hos allt fler.

Det skojiga – eller tragiska, beroende på hur man är lagd – är att dessa kyrkor knappt hann bli färdiga förrän församlingarna började krympa. 1800- och 1900-talens krig och tekniska utveckling gick hand i hand med en växande sekularisering. De som hade utpräglade religiösa behov sökte sig till de mer alerta frikyrkorna. Församlingskyrkorna blev gravvalv. Kapitalismens köpmän och storbönder byggde dessa katedraler som ett sista hommage till ett paradigm de höll på att lämna.

Givetvis kommer nu en parallell till vår egen tids paradigmstorm. Vi bygger inte kyrkor utan köpcentra. Dessa konsumismens tempel har i hög utsträckning övertagit kyrkans roll, när varenda liten håla hoppas på en galleria och städer med mindervärdeskomplex inte kan få nog av glasschabrak fulla med affärer, i en from förhoppning om att detta skall ”sätta staden på kartan”. Ett köpcentrum är själva essensen av konsumism och det är väl ganska signifikant att vi just ny hysteriskt bygger många fler sådana än vad som rimligtvis behövs?

Som ett sista hommage åt en tidsålder som mätte status i ägande och lade njutningen i inköpet. En sista blinkning åt ett döende paradigm.

Annonser